- Den demokratiska oppositionen anser att företag inte bör handla med eller investera i landet. Därför är det positivt att den svenska handeln minskar. Att handla med Burma är alltid förenat med stora etiska risker, bland annat eftersom tvångsarbete är vanligt i landet. Det finns också stor risk för att militärregimen på ett eller annat sätt gynnas, säger Henrik Lindholm på Fair Trade Center.
SCBs statistik visar att svenska företag importerade varor från Burma till ett värde av ungefär 32.4 miljoner kronor förra året. Det är en minskning i jämförelse med år 2003 då Sverige köpte burmesiska varor till ett värde av nästan 37.9 miljoner kronor.
Framför allt är det importen av trävaror som minskar. Däremot ökar inköpen av kläder. En ny varugrupp märks också i statistiken, konsthantverk och antikviteter, som Sverige importerade till ett värde av 61 000 kronor förra året.
- I många fattiga länder förekommer plundring av nationella konstskatter. Fattiga länder säljer av sina antikviteter till rika människor som är intresserade. I ett land som Burma blir det en dubbel problematik, säger Penny Davies som är ordförande i Svenska Burmakommittén.
Den största förändringen märks dock på exportsidan. 2003 exporterade svenska företag varor till Burma till ett värde av 19.8 miljoner kronor. Under 2004 var motsvarande siffra cirka 2.5 miljoner. Exporten av varor som exempelvis gummi, papper och järn har minskat eller upphört helt.
De svenska företagen
Sandvik var ett av de företag som togs upp i SwedWatchs rapport förra året. Företaget exporterade då bandstål till militärens timmerföretag, Myanmar Timber Enterprise (MTE), en leverans som byggde på en tidigare order. MTE avverkar landets ovärderliga bestånd av teak i syfte att få in pengar till den ekonomiskt pressade regimen. Sandvik meddelade SwedWatch att företaget infört ett stopp för nya leveranser till landet. Stoppet fortsätter att gälla. Enligt Sandvik har inte heller några leveranser som baserats på gamla order gått till landet under det senaste året.
- Det krävs en klar förbättring som bekräftas av EU och FN för att vi ska ändra vårt beslut. Där är vi inte alls idag, säger Per Lundsjö, presschef på Sandvik.
Alfa Laval, ett annat av de företag som togs upp i SwedWatchs rapport, meddelar att företaget i höstas beslutade att upphöra med sin export till Burma.
- Alfa Laval handlar inte längre med Burma och har inte för avsikt att göra det inom en överskådlig framtid, säger Ray Field, företagets Asienansvarige.
Bordörren är ett av de företag som brukar köpa burmesisk teak. Dörrtillverkaren köper teaken från den svenska importören Kärnsund Wood Link. Inköpen minskade dock under förra året. Enligt Bordörren beror det bland annat på att företaget sedan en tid tillbaka försökt att få de svenska kunderna att välja fanér i ett teakliknande material istället för den laddade teaken. Alternativet heter ALPI och har tagits fram av ett italienskt företag.
- De produkter som vi tar fram för den svenska marknaden idag är producerade med ALPI. Det kan finnas någon modell av teak kvar, men tanken är att ersätta allt, säger Bernt Liljegren som är inköpsansvarig på Bordörren.
Träimportören Hultén AB minskade sina teakinköp generellt under 2004. Jörgen Wenshöj, divisionschef på Danske Trälast som äger det svenska företaget, talar om en väsentlig nedgång men avstår från att ge ut några siffror. Fortfarande är det svårt för träimportörerna att säkert veta varifrån den teak de importerar kommer från, berättar Jörgen Wenshöj. Teak som säljs från Burmas grannländer kan i själva verket komma från Burma, trots att certifikaten anger länder som Kina, Thailand eller Indien.
- Vi fortsätter att försöka få fram så bra och trovärdig information som möjligt om varifrån träet kommer, säger Jörgen Wenshöj.
AB Blåkläder importerade för ett par år sedan kläder från Burma. Kläderna producerades vid en fabrik som ägdes av företagets moderbolag, holländska Blåkläder BV, samt franska Guston Molinel. Fabriken håller nu på att avvecklas, berättar AB Blåkläders vice vd Jan Andersson.
- Det är väldigt viktigt för koncernen att markera att vi inte har någon import från Burma, säger han till SwedWatch.
Importen av skaldjur sjönk något under förra året. Däremot tillkom en ny varugrupp, fisk. Matgrossisten Arno Holm importerar scampi från Burma. Enligt Edison Chan, platschef på företaget, minskade importen under 2004 på grund av en minskad efterfrågan från kunderna. Scampin Arno Holm köper in är lite dyrare eftersom den är vild och inte odlad, berättar Edison Chan. Han tror att priset, och inte det faktum att scampin kommer från just Burma, har fått hans kunder att köpa mindre av produkten.
- Vi har kunder i restaurangbranschen. De frågar inte så mycket om vilket land produkterna kommer från. Frågorna gäller istället hygien och hälsoaspekter, säger Edison Chan.
Juntan stärker sitt grepp
Förtrycket mot Burmas befolkning fortsätter. Män, kvinnor och barn utsätts för misshandel, våldtäkter och tvångsförflyttningar. Enligt FNs organ för arbetsrättsfrågor, International Labour Organization, förekommer tvångsarbete fortfarande i stora delar av landet.
- Juntan har stärkt sitt grepp ännu mer. Premiärministern, utrikesministern och biträdande utrikesministern har fått lämna sina poster för att ersättas av militärer som saknar internationell erfarenhet och insikter om utvecklingen i omvärlden, säger UDs kansliråd Marie-Louise Kärrlander, som besökte landet i slutet av förra året.
Oppositionsledaren Aung San Suu Kyi sitter fortfarande i husarrest. I december 2004 beslutade regimen att förlänga arresten minst ett år. Under de senaste femton åren har hon spenderat över nio år i husarrest.
- Just nu är hon väldigt isolerad. Förut kunde en del av hennes partimedlemmar komma och besöka henne, men nu är det bara hennes läkare som får komma. Han visiteras i samband med besöken, vilket innebär att han inte kan bära med sig några dokument eller annan information, berättar Marie-Louise Kärrlander.
Skärpta EU-sanktioner
De svenska företagens handlingsutrymme bestäms av EU:s gemensamma ståndpunkt, som inte innehåller något generellt förbud mot handel eller investeringar. I oktober förra året skärpte EU sin ståndpunkt. Skärpningen innebar bland annat att sanktioner riktades mot ett urval av landets statliga företag, som exempelvis inte får beviljas lån eller krediter. Ingen inom unionen får heller köpa eller utöka sin andel i dessa företag. Svenska Burmakommittén hade hoppats att unionen skulle välja att gå längre.
- Vi tycker att ståndpunkten är urvattnad. Den blir meningslös då man uteslutit de mest betydelsefulla sektorerna, som timmer, gas och olja. Det är där de stora pengarna till regimen kommer in. Ett förbud mot investeringar och handel med alla statligt eller delvis statligt ägda företag hade varit mer effektivt, säger Penny Davies på Svenska Burmakommittén.
Ett av de företag som fortsätter att verka i Burma är franska Total, som utvinner gas i landet. Utvinningen sker i samarbete med det statliga gas- och oljeföretaget, som kontrolleras av militärregimen och inte finns uppsatt på EU:s sanktionslista. Enligt Svenska Burmakommittén är naturgas Burmas största exportinkomst. År 2002/03 stod den för runt 30 procent av landets exportintäkter.
Aung San Suu Kyi kallar Total för den största anhängaren av Burmas militärregim. Hennes parti, National League for Democracy, har åtskilliga gånger vädjat till omvärlden att inte handla med eller investera i Burma.
