Det var i december 1999 som brottet uppdagades. Tre banker hade beviljat lån till ett sjuttiotal migrantarbetare på det privatägda företaget Gulf Agency Company Marine i Abu Dhabi. Lånen hade handlagts av företagets ekonomichef som fick arbetarna att skriva under blanka låneansökningar. Sedan mångdubblade han lånebeloppen utan arbetarnas vetskap.
Detta hävdar Renato P. O. Villa, den filippinska konsuln i Abu Dhabi. Han är upprörd över hur hans landsmän har behandlats sedan dess. I maj förra året intygade ekonomichefen att arbetarna är oskyldiga till brottet. Lånet är "till fullo mottaget av mig och det är min skyldighet att betala tillbaka pengarna till banken", skriver ekonomichefen i en försäkran under ed från fängelset där han för närvarande sitter, dömd till fängelse för bedrägerier.
Men inga pengar har betalats tillbaka till de berörda bankerna. Ekonomichefen lär ha skickat dem till sina söner för investeringar i Indien och Dubai. Kvar i fängelse sitter 23 filippinska och ett okänt antal indiska migrantarbetare.
Privatägda GAC Marine är en del av The GAC Group som är världens ledande företag inom sjöfart och transportservice. Moderbolaget startades 1956 av en utvald grupp svenska sjöfartsspecialister. I dag är företaget medlem i Svenska handelskammaren i Dubai där företag med svenska intressen finns representerade.
De häktade migrantarbetarna har arbetat på företaget i mer än ett decennium, som sjöfarare i företagets serviceverksamhet utanför kusten. Vanligtvis arbetar de en säsong, åker hem till sina hemländer med pengarna, för att sedan komma tillbaka och fortsätta med sitt jobb. Enligt Renato P. O. Villa kommer inte arbetarna att släppas förrän de involverade bankerna fått tillbaka de utlånade pengarna.
- Arbetarna hålls kvar i fängelset för pengar de inte tagit emot. De hålls som gisslan. Hela historien är oerhört orättvis, säger Renato P. O. Villa.
Ovärderliga men utan rättigheter
Migrantarbetarna utgör runt 90 procent av den totala arbetskraften i Förenade arabemiraten. En anställning på ett företag innebär betydligt högre inkomster än i de asiatiska hemländerna. Samtidigt hör brott mot de mänskliga rättigheterna till vardagen i staterna runt Persiska viken. Det säger Piyasiri Wickramasekara som ansvarar för The International Labour Organization (ILO:s) arbete kring migrantarbetarnas situation i staterna runt Persiska viken. Ofta möter den utländska arbetskraften en situation som klart avviker från vad kontrakten angett, berättar han, men det största problemet anser han vara systemet med passkonfiskering.
- De flesta outbildade migrantarbetare lämnar ifrån sig sina pass till företaget de ska arbeta på eller till den sponsor som är knuten till företaget. I samma ögonblick som detta sker lägger de sitt öde i arbetsgivarens händer. De kan inte ge sig iväg utan sitt pass, säger Piyasiri Wickramasekara.
- Naturligtvis fördömer ILO det här systemet. Passkonfiskering är ett brott mot mänskliga rättigheter. Men så här fungerar det i dessa länder och systemet knyter migrantarbetaren till arbetsgivaren.
Enligt Piyasiri Wickramasekara märks en ojämlik behandling även då brott begås. Lagarna säger visserligen en sak, men i praktiken behandlas migrantarbetarna annorlunda under rättsprocessen.
- De är i underläge från start. Till att börja med vet de inte hur rättsystemet fungerar. Ofta kan de inte ens landets språk och de saknar pengar vilket behövs för att kunna skaffa en advokat. Dessutom har de inget eget skyddsnät. Fackföreningar och organisationer som Amnesty och Human Rights Watch till exempel är förbjudna.
I väntan på ännu en rättegång
Migrantarbetarna i Ra's al Khaymah har idag suttit över två år i fängelse. Först satt de häktade i ett år utan rättegång i Abu Dhabi där de slutligen dömdes till fyra månaders fängelse. Sedan flyttades de till emiratet Ra's al Khaymah, eftersom varje emirat i Förenade arabemiraten har sitt eget lagsystem och olika banker var involverade i affären. Där har de suttit häktade i snart ett år, sedan maj förra året. Fortfarande saknas datum för rättegång.
Det är ytterst oklart om alla har haft tillgång till advokat och tolk. Enligt den filippinska ambassaden har de filippinska arbetarna legal hjälp i alla fall i dag. Indiska ambassaden vägrar dock att ge några kommentarer, men säger att de ska undersöka fallet.
Den filippinska konsuln Renato P. O. Villa hoppas att domstolen i Ra's al Khaymah kommer att ta hänsyn till intygen där GAC Marines före detta ekonomichef intygar migrantarbetarnas oskuld. Han är besviken på hur GAC Marine har hanterat fallet.
- GAC har inte visat något större intresse. De verkar tycka att de har gjort vad de kunnat. Men vad händer med arbetarna? GAC är ett stort företag i regionen och jag hade förväntat mig mer av dem än så, men de vill väl skydda sitt rykte, säger Renato P. O Villa.
Stuart Howard på fackförbundet International Transport Workers Federation anser även han att GAC Marine har ett ansvar. Givetvis kan företaget inte påverka rättsprocessen, säger han, men det borde försäkra sig om att alla arbetare får tillgång till advokat och tolk. Han tycker också att GAC kan försöka sätta press på landets regering och myndigheter för att försvara sina anställdas rättigheter.
- Migrantarbetarna är helt beroende av sin arbetsgivare. Om någon i en hög position inom företaget missbrukar det förtroendet, borde företaget erkänna sitt ansvar. Man kan inte låta bli att undra vad som hade skett om arbetarna var svenskar, säger Stuart Howard till SwedWatch.
GAC Marines VD Christer Nordblad anser att fallet är mycket komplicerat. Han skriver i sitt svar att företaget är bekymrat över migrantarbetarnas situation, men menar att GAC Marine har försäkrat sig om att landets lagar och regler har följts.
- GAC Marine har fått rådet att ett ingrepp i rättsprocessen från företagets sida skulle vara skadligt för alla inblandade, skriver GAC Marines VD Crister Nordblad i ett svar till SwedWatch.
Företaget har försett de fängslade med "humanitär hjälp" i form av besök i fängelset, kontanter och förbetalda telefonkort, meddelar han. I slutändan tror han att även företaget kan komma att drabbas. I en rad rättsprocesser stämmer bankerna även GAC Marine för de pengar som inte har betalats tillbaka.
- Vi sympatiserar med arbetarnas belägenhet men när de är fångar, fängslade av myndigheter i Förenade arabemiraten, har vi inget ansvar i sig. Vi är av den åsikten att den humanitära hjälp vi redan gett har varit skälig under sådana omständigheter, skriver Christer Nordblad.
I år träder FN:s konvention för migrantarbetares rättigheter i kraft. Sverige har inte skrivit under konventionen. Läs mera!
