Svenska byggvaruföretag fortsätter att importera teak från Burma trots att en omfattande internationell bojkott pågår mot militärregimen.
– Teakimporten från Burma leder till en ohållbar avverkning av de sista ursprungliga teakskogarna och risken är även stor för att tvångsarbete används i avverkningen, menar Penny Davies, ordförande i Svenska Burmakommittén.
Beijer Bygg, som ägs av nordens största byggdistributör Danske Trälast A/S, har krav på att de inte ska köpa från leverantörer som använder tvångsarbete. Samtidigt köper de in teak från Burma där ILO uppskattar att 800 000 människor är involverade i tvångsarbete.
Fackföreningsinternationalen ICFTU uppmanar alla multinationella företag att lämna landet. ”Det är omöjligt att bedriva någon slags handel med…Burma utan att ge direkt stöd…till militärjuntan”, konstaterar Fria fackföreningsinternationalen på sin hemsida.
– Vi ställer inga speciella krav just kring Burma. Vi orkar inte ha någon egen uppfattning i den frågan, uppger Håkan Lindqvist som ansvarar för inköp på Beijer Bygg. Han hänvisar oss vidare till importörerna, vilka uppger att de importerar burmesisk teak till bland annat Beijer Bygg.
Bernt Liljegren, som ansvarar för inköp på Bordörren, en av de mindre dörrimportörerna i Sverige, säger till SwedWatch:
– Ja, vi köper in teak från Burma, vi har certifikat på att det inte är jungfrulig regnskog, vad nu det betyder.
Swedoor, som är en del av den europeiska Vest-wood koncernen, köper in omkring 10 – 15 000 kvadratmeter teakfaner varje år. Christian Frisk, platschef på Swedoor visar SwedWatch ett intyg som visar att deras teakfaner köps in från Thailand. Enligt uppgift från miljöorganisationen EarthRights importerar Thailand 40 procent av all teak från Burma och en stor del av teakexporten från Thailand är därför ursprungligen från Burma.
– Jag kan intyga att teakfaneren för Swedoor är tillverkad i Thailand, var den är avverkad vet vi inte, uppger Hans Deijenberg, VD på Edvard Hultén som sköter Swedoors inköp av teak.
Att Edvard Hultén köper teak direkt från Burma får SwedWatch reda på från moderbolaget Danske Trälast.
– Vi är inte lagstiftare, utan följer de internationella regler och lagar som finns. Vi har därför inte något förbud för inköp från Burma. Vi frågar om beställarna inte kan tänka sig något alternativt träslag, mer kan vi inte göra, säger inköpsansvarige Jörgen Wenshöj på Danske Trälast A/S till SwedWatch.
I juni 2000 antogs en ILO resolution där världens regeringar, arbetsgivare och arbetstagarorganisationer bestämt att alla företag som handlar med Burma ska se till att handel med Burma inte sker med hjälp av tvångsarbete.
Svenska Burmakommittén menar att företag borde respektera den demokratiskt valda exilregeringen och fredspristagaren Aung San Suu Kyi, som upprepade gånger vädjat om total ekonomisk isolering av militärregimen.
– Handeln leder endast till att regimen berikar sig och därmed får mer resurser att bedriva övergrepp mot befolkningen, säger Davies. Det pågår flera internationella bojkotter mot Burma och USA har sedan 1997 infört ett förbud mot alla nyinvesteringar i landet. Bland de kända företag som tagit ställning mot handel med Burma finns Pepsi, Heineken, Reebok, Apple, Philips och Levi Strauss.
Av en enkät som Svenska Burmakommittén i Sverige genomfört våren 2002 framgår att bland annat ICA, COOP, Hennes & Mauritz och ABB undviker import från Burma på grund av regimen i landet. I Norge har Regnskogsfonden lyckats få de flesta stora trädgårdsmöbelfirmor att sluta sälja burmesisk teak.
Finns det inte tillräckligt många anledningar för Danske Trälast med dotterbolagen Beijer och Silvan Bygg att ta ställning mot handel med Burma?
– Vi väntar på lagstiftning. Innan dess kan vi inte göra mer än att uppmuntra alternativ, menar Jörgen Wenshöj på Danske Trälast.
Så idag kan kunder hos Beijer Bygg och Silvan Bygg köpa teak som är importerad från urskogsteak i Burma?
- Ja, fast risken är mycket liten. Vi är ett handelsbolag och vi måste sälja det som kunden vill ha, avslutar Wenshöj.
