Bomben som i oktober dödade 184 personer, däribland flera svenskar, vid Kuta Beach i Indonesien kan mycket väl ha varit tillverkad av svenska kemikalier från Hydro Agri. Företaget är Sveriges enda och en av världens största producenter av ammoniumnitrat för sprängämnesframställning.
Ammoniumnitrat används som gödsel inom jordbruket och som huvudbeståndsdel i ANFO-sprängämnen för gruvindustrin. ANFO-sprängämnen används även ofta i terrordåd, då de är relativt enkla att framställa.
För att ammoniumnitrat inte skall komma i orätta händer har t ex Irland och Nordirland totalförbjudit användning av ämnet inom jordbruket. I andra länder, som Tyskland, är regleringen av användningen så strikt att kemikalien försvunnit från marknaden för jordbruksprodukter.
Gödsel eller sprängämne?
Då sprängämnen och råvaror för tillverkning av sprängämnen har potentiella militära användningsområden klassas de ofta som ”varor med dubbla användningsområden”. På grund av sin relativt låga detonationshastighet bedöms ANFO-sprängämnen inte att ha militära tillämpningar och klassificeras, enligt EU:s regler, inte som en vara med dubbla användningsområden. Definierad som ”civil” produkt undslipper ammoniumnitrat exportkontroll trots att produkten i många fall kan vara ett hot mot fred och säkerhet.
Enligt det svenska regelverket för export och import av varor klassificeras allt ammoniumnitrat som gödselmedel, detta trots att Sverige inte producerar denna form av kemikalien. Hydro Agri har däremot en omfattande produktion och export av ammoniumnitrat i den form som uteslutande används vid sprängämnestillverkning, s.k. tekniskt ammoniumnitrat.
Offentlig handelsstatistik visar att bland de länder som köper svensktillverkat ammoniumnitrat återfinns Indien, Filippinerna, Peru, Pakistan, Kenya och Jemen. I samtliga dessa länder pågår antingen väpnade konflikter, gerillakrig och/eller terroristaktivitet. Den totala sprängverkan av det tekniska ammoniumnitrat som exporteras från Sverige till denna typ av länder varje år motsvarar tiotusentals Kuta-Beach-bomber eller två Hiroshimabomber.
USA har infört totalförbud mot export av ammoniumnitrat till ett antal länder på grund av deras eventuella anknytning till internationell terrorism. Bland dessa länder finns Sudan, som årligen importerar i snitt 184 ton tekniskt ammoniumnitrat från Sverige. För Sudan gäller ett EU-embargo mot export av militärt materiel, något som p.g.a. klassificeringsregler inte berör ammoniumnitrat.
Bland köparna svenskt ammoniumnitrat finns den colombianska armén vars samröre med paramilitära organisationer är väldokumenterat. Jämte Colombia är Indonesien en av de största köparna. Tidigare hade den indonesiska staten monopol på importen av ämnet, en restriktion som togs bort 1998 och därmed öppnade för en okontrollerad import.
De internationella reglerna för handel med vapen och krigsmateriel har hittills inte varit inriktade på handel med produkter som kan användas för terroristverksamhet.
Hydro Agri menar att de inte mottagit några signaler gällande en eventuell kontroll av marknaden. Det är alltså upp till företagen själva att själva se till att utvärdera sina kunder. Ingegerd Rafn presstalesman på Hydro Agri säger till SwedWatch: ”vi har skärpt våra krav men vi kan inte ta ansvar för vad enskilda personer hos våra kunder företar sig, det vore omöjligt”.
Ökad kontroll?
Enligt en anonym källa på en av de svenska myndigheter som handlägger den här typen av frågor skulle det kunna vara aktuellt att se över rådande lagstiftning. Samma källa uppger att man kan förvänta sig att industrin skulle motarbeta en sådan utveckling, då en lösning av problemet skulle medföra ökade kostnader och risk för förlorade marknadsandelar.
För att kunna spåra varifrån råvaror till sprängämnestillverkning kommer har kemisk märkning föreslagits. ”Kemisk märkning skulle kunna hjälpa till att se vilken typ av förening som använts och vem som producerat den. Vi har dock utvärderat metoden och kommit fram till att det inte minskar risken för oönskat bruk av produkten”, uppger Ingegerd Rafn.
I dagsläget görs inga försök att täppa till den lucka i det svenska regelverket som gör att produkten exporteras helt utan insyn och restriktioner. Egon Svensson på Inspektionen för Strategiska Produkter (ISP) säger till SwedWatch att en mer restriktiv exportpolitik rörande ammoniumnitrat inte är så lätt att genomföra. ”Man kan kontrollera allting, men det har en inverkan på samhället så till den milda grad att vissa tycker det blir ohanterligt att leva. Men med terrorism som bakgrund är det en balansgång vi måste gå”.
I detta fall har Sverige beslutat sig för att avstå från all form av kontroll.
